Sagan om Elviris min söta kissekatt del 1
Jag har faktiskt inte berättat om min söta kissekatt Elvira som jag inte har längre, och Emelie har ändå berättat om Fluppan tänktejagsäga men hon heter ju faktiskt... Tippan, juste :p En annan dag kan jag berätta om Freddies kanin Molly(som jag är blev ofrivilligt utnämnd förstaskötare åt vilket betyder mata på iskalla mornar och mocka ur hela buren) och Mollys bror Mulle som tyvärr nu är en blomma eller så :( Och hur det hänger ihop tar vi en annan dag! :p
Sagan om Elvira är lång så den blir i två delar, och del två kommer imorrn :p
Elvira iallafall, är en grå katt av Europeisk blandras (vilket jag hittade [på] helt själv sen jag kollade i en kattrasbok och katten på bilden såg precis ut som Elvira=jag antog att hon var av den rasen. I själva verket är hon typ nån huskatt bara av mixed race :p) och hon är såklart världens sötaste katt. Elvira bodde första åren i sitt liv i en lägenhet och brukade ragga på vildkatterna i området som satt nedanför balkongen och jamade jättevackra sånger i vilka de bedyrade deras kärlek till henne. Hon kunde ju dock inte ta sig ner till dom. Elviras matte skulle dock flytta till Afrika och vi hade fått ta hand om henne (Elvira alltså) i perioder så därför fick vi köpa henne! Detta gick dock inte helt smärtfritt, det var först tänkt att en annan ungj...flicka skulle få ta hand om henne men jag bölade först väldigt länge&mycket och ritade sedan en mycket hjärtekrossande teckning föreställande jag som köper Elvira med rubriken "KÖPEAVTAL"(som jag lärt mig att det hette) och gav en krona till ägaren och Elvira var min! :D <3
Min Elvira 2005! Åh som hon hatade det där bjällerhalsbandet alltså!heh!
Första året Elvira var hos oss såg hon snö. Men det blev en mycket kortvarig utevistelse då, hon frös för mycket :p 1998 åkte jag och familjen till Florida i USA (obviously) och Elvira fick då bo hos min moster på landet. När hon kom tillbaka var hon rund och välmående. Hm, nästan lite för rund för att bara vara fåglar och råttor i magen..? Japs, Elvira hade träffat nån bonnläpp på landet! Och nu skulle hon få kattungar! Hon fick bo i en bananlåda i gästrummet och dagarna innan var hon där väldigt ofta. Sedan en kväll vaggade hon runt (med rund mage) och jamade som att hon ville att vi skulle följa med henne. Så la hon sig i sin bananlåda (jag hade gjort en skylt där det stod "Elevira och henes kattunGar" på men jag tror Marcus slängde den :p Eller nåt :p Ja sen låg hon där men det tog väldigt lång tid att jag min dumbom blev astrött och mådde illa så jag gick OCH LA MIG. Mamma väckte mig vid sju på morgonen och visade mig de sex små söta kattungarna som fötts!
Två kattungar fick avlivas, Elvira hade inte tillräckligt med mjölk och de var väldigt svaga och bräckliga. Men de fyra restrerande mådde bra och växte upp fint! Det var den största men skyggaste honan Sprite (gråa), kolsvarta busiga honan Pepsi, enda killen som också var orange, Jaffa, och den minsta gråspräckliga katthonan Pelle Plutt. De väldigt fyndiga namnen kom Marcus kompis på och ingen av oss andra hade fantasi nog att hitta på nya.
Elviras kattungar, helt nyfödda! <3
heh jag tror den svarta högen har nån stackare under sig :p
Jag (som sjuåring) håller i nyfödda Pepsi
Sprite blir tvättad! och gillar det! (eller?)
Jaffas tur då
Kattungarna! Från vänster; Pelle Plutt, Pepsi, Sprite och gula under är Jaffa!
I sin bananlåda :D
Hehe björnen Pepsi
jobbigt med kattungar ibland va
Dessa söta kattungar alltså! När de blev några månader, ögonen öppnades och så var de så söta att hålla på med, de försökte leka och rivas och jama men det blev mest bara gulligt, så fort nån fräste blev det ett litet fssss och alla sa bara awwwww... inte riktigt uppnådd effekt :p När jag hade kompisar över brukade vi ta någon kattunge och gulla med vilket var väldigt elakt mot Elvira, när hon inte hade koll på var kattungarna var gick hon runt och jamade i huset efter dom, även efter att vi lämnat tillbaka dom! :( Hon var väldigt bra kattmamma som lärde de små allt de behövde veta. jag kommer ihåg när vi skulle avmaska dom, och vi åkte iväg med dom i en bananlåda x) Och jag gick och tittade på dom och höll en hand på lådan för att visa alla att det var mina kattungar, typ när vi satt i väntrummet och en annan flicka satt där med sin hund sa jag högt "HMM när ska vi avmaska MINA kattungar nu igen? Är det långt kvar? Åh ni är så söta, MINA kattungar" Ja man kan vara sån..
Men kattungar växer upp dom också, och tillslut hade vi sålt alla. Jag minns inte om Elvira var ledsen, kanske något tag men vi sålde dom lite i etapper så vi hade kvar lilla Pelle Plutt längst. Sedan sålde vi henne till någon med en annan katt:p Vet inte hur dom har det idag, hoppas dom mår bra iallafall..
Del 2 fortsätter imorrn! To be continued! Wiie
Sagan om Elvira är lång så den blir i två delar, och del två kommer imorrn :p
Elvira iallafall, är en grå katt av Europeisk blandras (vilket jag hittade [på] helt själv sen jag kollade i en kattrasbok och katten på bilden såg precis ut som Elvira=jag antog att hon var av den rasen. I själva verket är hon typ nån huskatt bara av mixed race :p) och hon är såklart världens sötaste katt. Elvira bodde första åren i sitt liv i en lägenhet och brukade ragga på vildkatterna i området som satt nedanför balkongen och jamade jättevackra sånger i vilka de bedyrade deras kärlek till henne. Hon kunde ju dock inte ta sig ner till dom. Elviras matte skulle dock flytta till Afrika och vi hade fått ta hand om henne (Elvira alltså) i perioder så därför fick vi köpa henne! Detta gick dock inte helt smärtfritt, det var först tänkt att en annan ungj...flicka skulle få ta hand om henne men jag bölade först väldigt länge&mycket och ritade sedan en mycket hjärtekrossande teckning föreställande jag som köper Elvira med rubriken "KÖPEAVTAL"(som jag lärt mig att det hette) och gav en krona till ägaren och Elvira var min! :D <3
Min Elvira 2005! Åh som hon hatade det där bjällerhalsbandet alltså!heh!
Första året Elvira var hos oss såg hon snö. Men det blev en mycket kortvarig utevistelse då, hon frös för mycket :p 1998 åkte jag och familjen till Florida i USA (obviously) och Elvira fick då bo hos min moster på landet. När hon kom tillbaka var hon rund och välmående. Hm, nästan lite för rund för att bara vara fåglar och råttor i magen..? Japs, Elvira hade träffat nån bonnläpp på landet! Och nu skulle hon få kattungar! Hon fick bo i en bananlåda i gästrummet och dagarna innan var hon där väldigt ofta. Sedan en kväll vaggade hon runt (med rund mage) och jamade som att hon ville att vi skulle följa med henne. Så la hon sig i sin bananlåda (jag hade gjort en skylt där det stod "Elevira och henes kattunGar" på men jag tror Marcus slängde den :p Eller nåt :p Ja sen låg hon där men det tog väldigt lång tid att jag min dumbom blev astrött och mådde illa så jag gick OCH LA MIG. Mamma väckte mig vid sju på morgonen och visade mig de sex små söta kattungarna som fötts!
Två kattungar fick avlivas, Elvira hade inte tillräckligt med mjölk och de var väldigt svaga och bräckliga. Men de fyra restrerande mådde bra och växte upp fint! Det var den största men skyggaste honan Sprite (gråa), kolsvarta busiga honan Pepsi, enda killen som också var orange, Jaffa, och den minsta gråspräckliga katthonan Pelle Plutt. De väldigt fyndiga namnen kom Marcus kompis på och ingen av oss andra hade fantasi nog att hitta på nya.
Elviras kattungar, helt nyfödda! <3
heh jag tror den svarta högen har nån stackare under sig :p
Jag (som sjuåring) håller i nyfödda Pepsi
Sprite blir tvättad! och gillar det! (eller?)
Jaffas tur då
Kattungarna! Från vänster; Pelle Plutt, Pepsi, Sprite och gula under är Jaffa!
I sin bananlåda :D
Hehe björnen Pepsi
jobbigt med kattungar ibland va
Dessa söta kattungar alltså! När de blev några månader, ögonen öppnades och så var de så söta att hålla på med, de försökte leka och rivas och jama men det blev mest bara gulligt, så fort nån fräste blev det ett litet fssss och alla sa bara awwwww... inte riktigt uppnådd effekt :p När jag hade kompisar över brukade vi ta någon kattunge och gulla med vilket var väldigt elakt mot Elvira, när hon inte hade koll på var kattungarna var gick hon runt och jamade i huset efter dom, även efter att vi lämnat tillbaka dom! :( Hon var väldigt bra kattmamma som lärde de små allt de behövde veta. jag kommer ihåg när vi skulle avmaska dom, och vi åkte iväg med dom i en bananlåda x) Och jag gick och tittade på dom och höll en hand på lådan för att visa alla att det var mina kattungar, typ när vi satt i väntrummet och en annan flicka satt där med sin hund sa jag högt "HMM när ska vi avmaska MINA kattungar nu igen? Är det långt kvar? Åh ni är så söta, MINA kattungar" Ja man kan vara sån..
Men kattungar växer upp dom också, och tillslut hade vi sålt alla. Jag minns inte om Elvira var ledsen, kanske något tag men vi sålde dom lite i etapper så vi hade kvar lilla Pelle Plutt längst. Sedan sålde vi henne till någon med en annan katt:p Vet inte hur dom har det idag, hoppas dom mår bra iallafall..
Del 2 fortsätter imorrn! To be continued! Wiie
Kommentarer
Postat av: Sarah
Aw gulliga! Men kattungarna såg ju renrasiga ut ju, konstigt:) Men jag minns icke att jag träffade dessa härligheter ://
Trackback