Optimist javisst
Gud jag är verkligen stelfrusen. Att gå tio minuter från Mörby hem räcker för att frysa ner en totalt, och det hjälper ju inte att huset är lika iskallt inomhus :/ Idag var det möte med u:sek, sedan skötte jag Rubyminsötahäst och sedan skulle jag tydligen vara med i hoppgruppen. Vilket jag inte visste om alls! Så jag fick låna Lovisas stövlar och sedan körde jag med Walentino. Vilket gick heeelt åt helvete. Alltså jag vet inte om det gått så dåligt någon gång för mig. Skulle vara efter jag ramlat av Drabiozo och hade blåmärken på vaderna så jag inte kunde rida ordentligt, men idag var det bara för bedrövligt. Och det värsta var att jag visste på ett ungefär vad jag var tvungen att göra bra, men jag kände mig helt bortdomnad. Det kändes som att jag red runt i en bubbla av vaakum och att jag inte hade någon kraft i mina ben eller någonting. Men jag har bara mig själv att skylla, det vet jag mycket väl. Hoppas verkligen att det här är botten, och isåfall kan ju optimisten i mig påminna mig om att det faktiskt inte kan gå sämre utan nästa gång kommer bli asbra!
När jag kom hem väntade i allafall en sushilåda på mig, och då blev jag glad. Nu ska jag äta lite glass, sova och tagga inför dressyr imorrn. Så.
